brännö & filmsällskaps betydelse

morgonfärja från lilla BRÄNNÖ i GÖTEBORGs södra skärgård in till SANDHOLMEN - kvällen innan anlände jag i mörkret, och det är först nu som jag kan se hur makalöst vackert här är. femton minuter bort finns storstaden och det känns som en evighet bort. vattnet skiljer stressen från livet. kvällen innan begästar jag för första gången BRÄNNÖ FILMFESTIVAL, i år anordnat för andra gången av BRÄNNÖ FILMSÄLLSKAP. mitt på ön, som har 800 året-runt boende finns BRÄNNÖGÅRDEN, där publiken samlats under dagen för att se både fiktion och dokumentärt, experimentellt och mainstream, kort och långt. tidigare på dagen visades min vän RICHARD DINTERs kraftpaket till film "MIN KROATISKA NÄSA". "VÄSENPUMPEN" visas som sista programpunkt, och det är en av de mysigaste visningarna jag någonsin har haft av filmen - i publiken sitter det ett 40-tal människor bland de levande stearlinljusen och efteråt, när jag svarar på frågor om den, så slås jag av tanken om en oanvänd resurs. de lokala filmsällskapen i vårt land är en filmskapares bästa vän, och kommer få en allt viktigare kulturpolitisk roll att spela i ett distributionslandskap som bestäms av allt större och trögare massor. för mitt ibland all misär med finansiering, TV-kanaler, regionalt och nationellt filmstöd och annan rappakalja, så kommer det privata initativet att spela allt större roll. för när det finns ett DVD-utbud av filmer som aldrig förr, och filmer från fjärran delar av världen finns tillgängliga via endast ett par knapptryck, men då det TROTS ALLT är svårt för den independentbaserade filmen att nå sin publik, för att publiken inte finner den i den marknadsföringsmässiga slakten, så tror jag att det är det personliga tilltalet och mötet med filmskapare och skådespelare som kommer möjliggöra ett vidhållande av ett diversifierat utbud. får publiken ett unikt tillfälle att träffa de inblandade så överträffar det allt eventuellt extramaterial på DVD-utgåvor eller bekvämligheten i en väl utrustad hemma-biografanläggning.

för den enskilde filmskaparen kan ett besök vid en lokal visning vara viktigare än ett positivt besked från en filmkonsulent eller samproduktionsaktör. för det är i kontakten mellan människor som insikten kommer om VARFÖR det är man gör det man gör - berättelser om människor, för människor, med människor.

de lokala filmsällskapen är svensk films framtid vad gäller den lilla stora filmens fortsatta visningsmöjligheter. det är jag övertygad om. men det förutsätter också att det skapas incentiv för de ideella krafterna och att de tillåts utvecklas på ett vis som inte skapar onödiga stressmoment. filmsällskapen ska fortsätta vara platser för eldsjälar att mötas och arbeta tillsammans i det lilla, i tjänsten av det stora.