nk1 - utkilen, gulbrandsen & nordaas imponerar

öppningspasset igårkväll lämnade mig någorlunda chockad. den oerhört höga nivån på de norska kortfilmer som visades gjorde mig med ens både passionerad och rädd: av de sju kortfilmer som tävlade om SVERIGEs största kortfilmpris i januari (STARTSLADDEN), så var det måhända två stycken som ens kunde mäta sig med de här filmerna. organisationsmässigt har passet också startat en tanke hos mig; SVERIGE skulle må bra av en egen nationell kortfilmsfestival. det är ingen naturlag att STOCKHOLM och GÖTEBORG ska införliva den nationella kortfilmsscenen i sina egna festivaler. en tanke väl värd att underhålla.

det startade hur som hafer humoristiskt med ANDRÈ CHOCRON och hans 1min långa "BARS & TONES" och fortsatte i rasande estetisk fart med "BAK LUKKEDE DÖRER" ("IN CHAMBERS") av ALEKSANDER LEINES NORDAAS, vars reklamfilmsbakgrund tydligt syns i hans orädda hantering av stilistik. hans fotograf PETTER HOLMERN imponerar också. den dystopiska känslan; den långfilmsliknande auran; mycket, mycket bra. en annan film som imponerade djupt med en slutbild som skulle gjort INGMAR BERGMAN djupt berörd var "DAREK" av JONAS MATZOW GULBRANDSEN. med små, små medel lyckas han förebåda en klassisk etisk problematik med en son som inte är önskad, men som i slutet av kvällen är det enda hans far kommer att ha kvar. "BRÖDRE" ("BROTHERS") av LARS JOAKIM RINGOM och SINDRE HOVDEN är en sanslöst underhållande dokumentär om två brödrer, TEODOR och HERMAN, 7 respektive 12 år, och deras förkärlek för våldsamma kärleksyttringar. lysande i all sin enkelhet. "BRUKERSTÖTTE" ("CUSTOMER SUPPORT") av ANDRÈ ÖVERDAL (även han med en reklamfilmsbakgrund) fick både mig och PETER L. att brista ut i okontrollerad skratthysteri. avslutningsvis i "NORSK KORTFILM 1" var "LILLE RÖDE HETTE" ("LITTLE RED HOODIE"), en modernisering av den klassiska LILLA RÖDLUVAN-historien. regissören JÖRN UTKILEN (som i festivalprogrammet beskriver sig själv som "a Norwegian who lives in a house in Scotland", bara det lysande) gör en film som andas långfilm rakt igenom. bilderna, karaktäriseringarna - allt. filmen är dessutom en CHANNEL4-produktion, vilket inspirerar.