go lena!!!
ok. det måste sägas. jag kan inte hålla tillbaka längre. jag fullkomligt ÄLSKAR vårt rikes kulturminister LENA ADELSOHN LILJEROTH (m). hon är ta mig faen den bästa kulturministern det här landet någonsin har haft. på ett år har hon varit mer trovärdig än vad hennes två senaste företrädare ens hade kunnat drömma om att ens försöka vara. till skillnad från MARITA ULVSKOGs anti-TV4-hysteri och LEIF PAGROTSKYs konstanta spring på premiärer och inte så mycket mer, så har vi äntligen en kulturminister som inte bara vågar ta ställning för kulturen, men också utmana den - inte minst den svenska filmsfären.
dagens intervju på filmnyheterna.se är något av det mest hoppingivande jag någonsin läst i avseende en svensk ministers fackkunskaper om det område den faktiskt basar över. kulturvänster, pyttsan.
bara nedanstående svar på kritiken om den så kallade trailern hon gjorde för SF säger allt.
– "Vad som hände var att SF skulle dra igång en satsning kallad Smultronstället – ett namn som man väl hade valt med anknytning till Ingmar Bergman – och då frågade de mig ifall jag ville invigningstala. Jag konstaterade att jag inte kunde, eftersom jag skulle sitta på ett tåg till Göteborg. ”Kan du spela in en hälsning?” frågade de. ”Gärna”, sa jag. Tron var väl att den skulle visas i anslutning till de här filmerna. Men SF hade väl kanske feltolkat, vad vet jag? Eller så hade vi inte kommunicerat ordentligt med varandra. Så SF visade det här på samtliga biografer. Min dotter som satt på bio någonstans ute i landet fick plötsligt se mamma på bioduken! Och kopplingen var ju inte solklar, för det här med Smultronställefilmerna i tablåerna var ju inget som var förankrat hos biopubliken. Så att det blev nog lite obegripligt, kan jag tänka mig. Själv tycker jag inte att det på något sätt var besvärligt, det att säga att ”Jag tycker att det är något som är bra”. Det måste jag kunna säga, lika mycket som jag tycker att det finns saker som är dåliga. Och jag har ju företrädare som har invigt både filmfestivaler och filmkomplex och annat i kommersialismens heliga namn. Man får inte ha den beröringsskräcken."
dagens intervju på filmnyheterna.se är något av det mest hoppingivande jag någonsin läst i avseende en svensk ministers fackkunskaper om det område den faktiskt basar över. kulturvänster, pyttsan.
bara nedanstående svar på kritiken om den så kallade trailern hon gjorde för SF säger allt.
– "Vad som hände var att SF skulle dra igång en satsning kallad Smultronstället – ett namn som man väl hade valt med anknytning till Ingmar Bergman – och då frågade de mig ifall jag ville invigningstala. Jag konstaterade att jag inte kunde, eftersom jag skulle sitta på ett tåg till Göteborg. ”Kan du spela in en hälsning?” frågade de. ”Gärna”, sa jag. Tron var väl att den skulle visas i anslutning till de här filmerna. Men SF hade väl kanske feltolkat, vad vet jag? Eller så hade vi inte kommunicerat ordentligt med varandra. Så SF visade det här på samtliga biografer. Min dotter som satt på bio någonstans ute i landet fick plötsligt se mamma på bioduken! Och kopplingen var ju inte solklar, för det här med Smultronställefilmerna i tablåerna var ju inget som var förankrat hos biopubliken. Så att det blev nog lite obegripligt, kan jag tänka mig. Själv tycker jag inte att det på något sätt var besvärligt, det att säga att ”Jag tycker att det är något som är bra”. Det måste jag kunna säga, lika mycket som jag tycker att det finns saker som är dåliga. Och jag har ju företrädare som har invigt både filmfestivaler och filmkomplex och annat i kommersialismens heliga namn. Man får inte ha den beröringsskräcken."
Etiketter: kulturministern, Lena Adelsohn Liljeroth, svensk film
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home