tisdag, februari 10, 2009

bolt, 3D och framtiden

ikväll såg jag "BOLT" i 3D på FILMSTADEN 1 i MALMÖ. det var min första 3D-upplevelse sedan ungdomens 3D-sändningar under SVT:s "SÖNDAGSÖPPET" och de simmande fiskarna i TV-rutan. förvisso såg jag "SUPERMAN RETURNS" på BFI:s IMAX i LONDON för några år sedan, men det var före jag insåg att jag var i behov av glasögon. följdaktligen blev min upplevelse något suddig, vilket ledde till att jag trodde att 3D inte var så mycket mer än så. dessutom var endast tre kortare sekvenser av den filmen projicerade i 3D, samt att de var 3D-in-post.

upplevelsen ikväll var oerhört intressant ur flera faktorer. inte minst för att jag är övertygad om att 3D är på väg att förändra hela industrin kring rörliga bilder. det kommer dröja betydligt mindre tid än vad vi tror innan YOUTUBE kommer erbjuda sina första klipp i streamad 3D; någonstans däromkring kommer vi ha nyhetsankarna närmare oss än någonsin tidigare, samtidigt som sportsändningarna kommer nå en helt ny energinivå. under året kommer SF att visa en handfull titlar i sina åtta specialanpassade salonger i fem svenska städer. dessa salongerna kommer inom kort att bli fler, samtidigt som fler städer kommer få möjlighet till 3D-visningar. tekniken finns redan nu för 3D-upplevelser i hemmiljö - problemet är att distributörerna inte har något innehåll att erbjuda konsumenterna. som en god vän till mig, och tillika filmproducent, uttryckte det tidigare idag: "så fort porrindustrin har bestämt sig för att satsa på 3D, så kommer resten av branschen att följa med". och givetvis är det rätt. porrindustrin bestämde att vi skulle använda oss av både VHS och DVD och nu senast BLU-RAY som ledande format. porrfilmsindustrin har inte sällan den ledande positionen vad gäller tekniska format och normsättande.

för mig är hela diskussionen om 3D som en räddare, om inte filmkonsten, så i alla fall det minskande biografbesökandet, relativt ihålig. i och med att vi är så nära som vi är att kunna uppleva 3D i våra egna hem, så håller inte den teorin. däremot så tror jag att 3D kommer att leda till ett ännu större intresse för det rörliga bildmediet, samtidigt som filmkonsten här har en genuint stor möjlighet till utveckling. det är tydligt att den amerikanska branschen ser 3D som ett medel för att entusiasmera biobesökarna på ett effektsökande plan. jag ser helt andra möjligheter. som filmskapare är vi väldigt nära en evolution av vår möjlighet att beröra vår publik på ett sätt vi inte tidigare haft. som filmskapare står vi inför lika stora utmaningar som möjligheter. den inledande perioden kommer vara kantad av filmer som använder sig av 3D som ett sätt att imponera och häpna på publiken; de klassiska 3D-effekterna kommer stå som spö i backen. men efter den inledande fasen av exponering kommer publiken att börja ställa sig frågan om vad 3D ska vara bra för. och det är då den andra vågen av 3D-filmer måste vara redo att presenteras: den där vi som filmskapare tar ansvar för att använda 3D som ett helt nytt verktyg i vår strävan efter att skapa engagerande berättelser. att vi inser att 3D levandegör våra berättelser och vårt hantverk på ett helt nytt sätt: det är den andra fasen av digitaliseringen av filmkonsten. om digitaliseringen var befriande på ett tekniskt och arbetsmässigt plan, så har jag en förnimmelse om att 3D kommer vara befriande på ett konstnärligt och kreativt plan: alla de bildkonventioner som vi som hantverkare har hunnit vänja oss vid, och därmed även vår publik, kommer inte längre att räcka till. vi måste åter igen börja tänka på djupet i våra bilder och hur de samverkar för att berätta våra historier.

vissa filmregissörer kommer skrika "bloody murder" och vara rädda. de kommer hänvisa till effektsökeri och "tekniska flugor". men i slutändan kommer det leda till helt nya verktyg för oss som vågar oss på att beträda en helt ny dimension. och det kan bara vara av godo.

Etiketter: , ,

3 Comments:

Anonymous Viktor said...

Intressant.

Jag är också nyfiken på hur 3D fungerar rent kognitivt. Det är väl (kanske) självklart att säg, en våldsskildring i 3d har andra (oanade?) kognitiva effekter än en platt sådan. Dessutom, detta är kanske lite långsökt, men jag tror på idén på ett filmiskt medvetande, ett sätt att organisera tid och rymd. Och med detta i bakhuvudet undrar jag hur systematisk exponering av tredimensionella fiktioner - om det kan ge upphov till ett nytt sådant medvetande, och om det har några långsiktiga neurologiska effekter på vår - ja, tex, verklighetsuppfattning.

Är det farligt? frågade jag SFs informationschef.

2:29 em  
Blogger perlenberg said...

Och vad svarade informationschefen?

C.

4:15 em  
Anonymous Viktor said...

Att det i alla fall inte längre behövde ge upphov till huvudvärk.

Jag misstänker att det är fullständigt livsfarligt - precis som det ska va.

10:42 em  

Skicka en kommentar

<< Home