avrundning

RESPEKT på JÄRNTORGET är märkvärdigt tomt. å andra sidan är det söndag kväll, och den inledande euforin av festivalens öppnande och allmänna förträfflighet börjar sakta men säkert avta. branschfolket är helt enkelt sönderfestade. dessutom är majoriteten av dem redan på väg härifrån, så ock jag inom kort. från och med imorgon är det de "riktiga" festivalbesökarna som kommer att kräva sin festivals uppmärksamhet och utgöra dess hjärta. öppningshelgen är i mångt och mycket en intern affär, och visar med all önskvärd tydlighet att en festival av den här magnituden i själva verket har två olika sidor: den offentliga, den som erbjuder ett häpnadsväckande filmutbud, samt, den slutna, som består av festerna, nätverkandet, skvallret och den gångbara bitterheten. det är två helt skilda festivaler; den ena inom den andra; båda bredvid varandra; varje sida alldeles utan kontakt med något annat än sina egna möjligheter.

de personliga mötena åsido, som varit de mest givande av alla mina festivalbesök (inklusive övriga festivaler jag begästat) till dags dato, så undrar jag om jag inte hade fått ut mer av min tid om jag försvunnit in i biomörkret istället för att trängas på invigningsfesten på TRÄDGÅR`N eller det fullpackade SKY BAR på RIVERTON. men nyfikenheten tog överhanden. dock, så bör det i alla ärlighets namn erkännas att den enda filmen jag sett, har varit min egen, som ägde rum för några timmar sedan (samt de kortfilmer som tillhörde det filmpasset "87" ingick i). efter tre dagars festivalsvistelse, så är det inte ett facit som imponerar något nämnvärt.

dock - och detta bör ej underskattas - ikväll fann jag min cinematograf för min kommande kortfilm - och det i en person som jag redan sedan innan tyckt mycket om. ibland finns svaren mitt framför ögonen på en.

imorgon återinträder vardagen, och min känsla av det som på engelska kallas för "disconnection" kommer troligtvis att infinna sig. filmfestivalen här i GÖTEBORG är ett speciellt väsen som för tre år sedan gav mig min första känsla av att verka i ett sammanhang i den svenska filmsfären. på så vis kommer festivalen alltid att vara viktig för mig. det är verkligen fantastiskt att vara här. så nu har batterierna laddats.

mot nya filmer.