depart from my memory

ibland känns MARTIN SCORSESE som en förivrad filmskolestudent. hans berättande är genomströsslat av övertydlighet och en nästan kompakt frånvaro av subtila inslag - hans bildspråk är så avskalat att det blir komplicerat i sin enkelhet. "THE DEPARTED" avkräver sin åskådare känslan av storhet, men faller på tredje aktens totalhaveri. inte ens storslagne JACK NICHOLSON och guldkornet VERA FARMIGA kan rädda en film som baserar sig på kampen mellan sina två huvudrollsinnehavare som saknar varje uns av utstrålning. vid eftertanke förekommer dock ett antal berättarmässiga finurligheter; NICHOLSONS skuggförhöjda introduktion; en av karaktärernas wide-shot free-fall; WILLIAM MONAHANs rappa dialog (baserad på marathon-körningar av "THE WEST WING" och "GILMORE GIRLS") och... sen var det klart.

å andra sidan måste man ha respekt för en film som använder sig av ordet "FUCK" och dess olika grammatiska böjelser 237 gånger.