ett och ett halvt dygn kvar

huvudvärken glänser och mikron stönar högt för den tredje muggen varmt vatten som förbereds till min ondsinta hals innerliga behov av thé med honung. klockan visar 01:09 och dagen tog slut för länge sedan. kroppen värker och sinnet går på automatik. storyboard-teckningarna i det stora skrivhäftet med en seppia-aktig ton visar 26 tomma rutor som skall fyllas, samt ytterligare 26 rutor som ska dras upp och fyllas även de - någon gång innan gryningen infaller. om ett och ett halvt dygn inleds nyinspelningarna av "STRÅ" och mina nerver är på helspänn. den här veckan har varit en enda lång startsträcka för mig. vänner och bekanta och familjemedlemmar har fått se mig försvinna in i en kokong av förberedelse. möten med och utan fika och telefonsamtal och fixande och trixande och planering och omplanering och problemlösning har avlöst varandra. min mage mår inget vidare. mitt huvud exploderar snart av en bultande mekanism som ökar i takt och styrka. och ju mer som kommer min väg, desto mer inser jag att det här riskerar att bli en hur fantastisk film som helst. jag är livsrädd och jag vet om det. jag är livsrädd och jag ber om mer. jag är livsrädd och jag tror att det är en bra sak. jag är livsrädd för min film och jag älskar det.