261

jag är ingen överdrivet disciplinerad författare. jag drabbas av mer eller mindre inbillade skrivarblockeringar oftare än vad jag faktiskt får något skrivande gjort. ekonomi, relationer, färgen på himlen för dagen, är alla bra ursäkter för att inte kunna koncentrera sig. vissa dagar är de mer giltiga än andra. jag inbillar mig gärna att jag måste vänta på "den stora inspirationen" än att faktiskt utföra ett systematiskt hantverk. risken blir påtaglig att man mystifierar en arbetsprocess som måste fungera i ett utökat sammanhang, än att man faktiskt gör någon slags vettig nytta.

hur som hafer, vissa dagar är mer kreativa än andra. det kommer man nog aldrig ifrån. för mig har de senaste två dagarna varit oerhört givande. jag har lämnat en mellandagskoma bakom mig som har varit både nödvändig och, trots mina interna protester, ganska så välkommen. och jag har bytat ut mitt skrivbord på DUNKERS mot caféet tvåsexett i LANDSKRONA, en av de få platserna i staden som får en att känna sig som om man inte var i denna lilla stad. hemstäder är mysiga, men i rätt dos.

nu känns det som om skrivandet går på i en rätt så bra riktning. framtiden är full av tillförsikt, trots allt.