den döda vinkeln
senaste numret av VIDVINKEL, SVENSKA FILMINSTITUTETS nyhetsbrev om film och EU-frågor, har just landat i in-boxen. nummer 3/2006, för juli-september i år. på så vis fungerar det alltså som en rapportering om gångna ting.
de anti-liberala tongångarna svajar fritt. så här inleds stycket om TV-direktivet, med rubriken "Ännu liberalare reklamregler?"
"Många filmmakare i Europa är kritiska till liberaliseringen av reklamreglerna som EU-kommissionen förordar i sitt förslag till revidering av TV-direktivet, numera kallat Audiovisual Media Services Directive. Nu ser reglerna ut att bli ännu mer liberala."
själv har jag aldrig riktigt förstått regissörers inbitna motstånd till reklam i sina filmer. bl.a. VILGOT SJÖMAN förde ju en så kallad juridisk pilotkamp mot TV4 för att de sänt reklam i en av hans filmer utan hans tillstånd. för såhär är det: film är bäst på bio. så enkelt är det. film skapas inte främst för TV-mediet. om regissörer vill att deras filmer ska bli orörda, så får de och branschen arbeta mer på att fylla fler stolar i salongerna. jag tycker det är fräckt av flera av mina kollegor att de förväntar sig att ett forum som betalar för deras verk inte ska få göra ingrepp i verken för att underlätta visningen av dem. med underlätta menas alltså att de överhuvudtaget ska kunna visas. inga reklamavbrott, inga pengar. inga pengar, inget inköp av sändningsrättigheterna. ingen försäljning av sändningsrättigheterna, inga pengar till filmskaparna. inga pengar till filmskaparna, inga filmer. vad det här i grund och botten handlar om är vissa regissörers felriktade samvetsbetänkligheter om att de känner att de faktiskt till viss del betalas av reklamfilmerna. för mig är det väldigt enkelt - ju fler människor som ser ens filmer, oavsett i vilket format, desto bättre. om fler människor ser filmerna, desto större medvetenhet finns det om ens regissörskap och ens filmer, och därmed även ens nästa verk, eftersom man aldrig är bättre än sitt nästa verk.
SVERIGE har tillsammans med 11 andra medlemsländer i EU krävt ändringar i förslaget om ny TV-direktion. det är en missriktad protest. och en som i förlängningen verkar till att motarbeta ett levande filmskapande.
de anti-liberala tongångarna svajar fritt. så här inleds stycket om TV-direktivet, med rubriken "Ännu liberalare reklamregler?"
"Många filmmakare i Europa är kritiska till liberaliseringen av reklamreglerna som EU-kommissionen förordar i sitt förslag till revidering av TV-direktivet, numera kallat Audiovisual Media Services Directive. Nu ser reglerna ut att bli ännu mer liberala."
själv har jag aldrig riktigt förstått regissörers inbitna motstånd till reklam i sina filmer. bl.a. VILGOT SJÖMAN förde ju en så kallad juridisk pilotkamp mot TV4 för att de sänt reklam i en av hans filmer utan hans tillstånd. för såhär är det: film är bäst på bio. så enkelt är det. film skapas inte främst för TV-mediet. om regissörer vill att deras filmer ska bli orörda, så får de och branschen arbeta mer på att fylla fler stolar i salongerna. jag tycker det är fräckt av flera av mina kollegor att de förväntar sig att ett forum som betalar för deras verk inte ska få göra ingrepp i verken för att underlätta visningen av dem. med underlätta menas alltså att de överhuvudtaget ska kunna visas. inga reklamavbrott, inga pengar. inga pengar, inget inköp av sändningsrättigheterna. ingen försäljning av sändningsrättigheterna, inga pengar till filmskaparna. inga pengar till filmskaparna, inga filmer. vad det här i grund och botten handlar om är vissa regissörers felriktade samvetsbetänkligheter om att de känner att de faktiskt till viss del betalas av reklamfilmerna. för mig är det väldigt enkelt - ju fler människor som ser ens filmer, oavsett i vilket format, desto bättre. om fler människor ser filmerna, desto större medvetenhet finns det om ens regissörskap och ens filmer, och därmed även ens nästa verk, eftersom man aldrig är bättre än sitt nästa verk.
SVERIGE har tillsammans med 11 andra medlemsländer i EU krävt ändringar i förslaget om ny TV-direktion. det är en missriktad protest. och en som i förlängningen verkar till att motarbeta ett levande filmskapande.
<< Home