botemedel

tillägg till föregående, nedanstående inlägg: efter en testvisning känner man sig som om mattan under en har ryckts undan. man har varit så hög på sig själv och sitt verk att det man upplever mycket väl kan vara som efter en missbrukares fix - en allt för snabb och ostadig landning. dessutom är det alltid smärtsamt att inse att ens världsbild kanske inte helt stämde. man känner sig lite dum då man inser att man gjort självbedrägeri till en undervärderad konstform.

därför är det viktigt att få lite andrum efteråt. ett parkbänkssamtal på STORTORGET med en bra vän är mycket passande. utöver det finns det inget som helar en sargad själ lika mycket som en yttre omskolning. lite klädinköp hjälpte på ett mycket konkret och specifikt vis mig att må bättre. vad kan jag säga - jag är man, och jag är en simpel varelse.