blade runner - the final cut

efter gårdagens arbete, och en fantastisk morgonträff med en av mina svenska favoritregissörer, avrundade jag aftonen med att se RIDLEY SCOTT´s "BLADE RUNNER - THE FINAL CUT" på SPEGELN i MALMÖ. att den visades otextad påminde mig om hur mycket jag störs av svensk undertextning både på TV och på bio. det stör helhetsupplevelsen och i framtiden så kommer man förhoppningsvis kunna välja bort textningen samtidigt som man sätter på sig sina 3D-glasögon (eftersom JAMES CAMERON´s kommande "AVATAR" kommer att förändra filmkonsten på samma sätt som ljudfilmen förändrade stumfilmen). RUTGER HAUER som ROY måste vara ett av filmhistoriens definitiva porträtt av en homicidal poet.

tidigare har SCOTT´s über-estetik i filmen tagit fullständigt grepp om en och vägrat släppa taget förrän eftertexterna börjar rulla. i denna versionen är det dock smärtsamt att tvingas se de nya specialeffekterna (ungefär som i GEORGE LUCAS´ förbannade klåfingrighet i de "nya" versionerna av de klassiska "STAR WARS"-filmerna.) som fullständigt bryter illusionen av att bevista en värld som är så nära en total kollaps att det är en fråga om enstaka dagar.

det är också tydligt att se filmens influenser på CHRISTOPHER NOLAN´s "BATMAN BEGINS" - speciellt i "THE NARROWS"-delarna. att NOLAN också castade RUTGER HAUER i en liten men fin roll i sin film visar på total hörsamhet för det anständiga.

22 nya filmer

"TRILOGI - TÅRARNAS ÄNG" av THEO ANGELOPOULOS. "STILLA LIV" av JIA ZHANG KE. "HARSH TIMES" av DAVID AYER. "RESCUE DAWN" av WERNER HERZOG. "MANNEN UTAN ÖDE" av LAJOS KOLTAI. "THE PAINTED VEIL" av JOHN CURRAN. "SMÅ RÖDA BLOMMOR" av ZHANG YUAN. "RIVER QUEEN" av VINCENT WARD. "PRINCESS" av ANDERS MORGENTHALER. "KVALSTER" av LISA OHLIN. "FLANDERN" av BRUNO DUMONT. "LA VIE EN ROSE" av OLIVER DAHAN. "GHOYA´S GHOSTS" av MILOS FORMAN. "THE GOOD GERMAN" av STEVEN SODERBERGH. "SÄG ATT DU ÄLSKAR MIG" av DANIEL FRIDELL. "INGA TÅRAR" av HÅKAN BJERKING. "CIA BELLA" av MANI MASERRAT-AGAH. "ETT ÖGA RÖTT" av DANIEL WALLENTIN. "PARFYMEN" av TOM TYKWER. "FAST FOOD NATION" av RICHARD LINKLATER. "NUNNAN" av MAYD NYCANDER.

inhandlingsresultatet av ett 10min-besök på HEMMAKVÄLL i LANDSKRONA. de kommer omskrivas, film för film, så snart vi hinner ta oss igenom dem.

the walk to be screened in reykjavik

on monday, august 25th, "THE WALK" ("VÄSENPUMPEN") will be sceened in the Icelandic capital REYKJAVIK, during the SHORTS & DOCS FILM FESTIVAL 2008.

87 to screen in lithuania

"87" has been selected to screen at the INTERNATIONAL SHORT FILM FESTIVAL TINKLAI in LITHUANIA between September 6th to 30th. it will be screened in the special "contemporary swedish film" section.

himlens hjärta

såg "HIMLENS HJÄRTA" av min favorita danska regissör SIMON STAHO idag. en stor känsloupplevelse. fyra skådespelare, två hus och en lägenhet, i 93 minuter. storartat. STAHO är enligt min mening den just nu vassaste verksamma regissören i Sverige idag. hans film "DAG & NATT" fortsätter att vara en återkommande hörnsten i mina cinematiska referensramar. en oerhört konkret regissör, med ett avskalat berättarspråk. på så sätt kan man dra en direkt linje från "DAG & NATT" till "HIMLENS HJÄRTA" - han framför oerhört komplicerade mekanismer på ett så oerhört avskalat och direkt vis. han skäms inte för sin briljans - och det är uppfriskande.

nock

av någon anledning så är jag medlem i en filmklubb - en sådan där som man finner sig själv ha sålt sin själ till efter att ha gått på introduktionserbjudandet om "köp 5 DVD:er för 59:-" (och du förbiner dig bara att köpa tre miljoner filmer till för 189:- under resten av ditt liv och dina barnbarns-barns liv också). hittills har det gått rätt så bra; det har blivit väldigt mycket svensk film den senaste tiden, och det är någonting som jag gärna köper så mycket som möjligt av.

men när "månadens film" nästa månad visar sig vara "ANGEL" av COLIN NUTLEY så är det, som man säger i Skåneland, NOCK. bara tanken på att släppa in den filmen i mitt hem får mig att känna mig besudlad.

nu sägs medlemskapet upp. i ren protest.

perfekt projektion

jag önskar jag hade kunnat stanna längre, men gårdagens visning av "87" på LILLA FILMFESTIVALEN I BÅSTAD visade sig bli lika bra som jag hade hoppats på. av alla de biovisningar som filmen till dags dato haft, så var det första gången som filmen projicerades så att den såg exakt ut som när den gjorde vid färgkorrigeringen på GOOD tidigare i år. eftersom filmen är så mörk som den är, så blir den lätt felrepresenterad av digitala projektorer som är felkalibrerade. men på BIO SCALA vet de uppenbarligen vad de sysslar med. sådant värmer.

quite nice in falkenberg

inför morgondagens filmpass på LILLA FILMFESTIVALEN I BÅSTAD så ägnar jag en timme och lite mer, åt att för första gången se filmen "FARVÄL FALKENBERG" av JESPER GANSLANDT, som visar sin nya kortfilm i samma pass som mig imorgon. det är den första filmen med oengagerande människor och en oengagerande förutsättning som engagerar mig djupt. vanligtvis har jag per automatik svårt för berättelser som "vanliga människor" i en "riktig värld" (speciellt när man allt som oftast bredpenslar en hel generation av svenska ungdomar som totala loosers och sociala misfits) som syftar till att åstadkomma den vedervärdiga diskbänksrealismen. filmer som handlar om loosers, och looserna själv, finner ingen sympati hos mig. det säger säkert mer om mig än något annat, men så är det i alla fall. men den här filmen (och trots att jag irriterar mig på att man insisterar på att blanda underbart stämningsfulla bildkompositioner, såsom etableringsbilden över staden och havet som är filmens andra klipp och som fungerar som fondvägg åt filmens titel med darriga vändningar och rörelser) har en poetik och en lyrisk åkomma som fäster sig ganska så snabbt. diskbänken byts gradvis ut mot en extremt medveten stilistik. dessutom undrar jag om inte JESPER GANSLANDT inte råkat se min kollega MAGNUS GÖRANSSONs fantastiska lilla kortfilm "ÖPPNA INTE MUNNEN" innan han gjorde den här filmen.

som publikdeltagare har jag per automatik extremt svårt för debutverk av svenska regissörer som filmar med den copyrightskyddade skakiga handkameraestetiken som blivit synonymt med "ung svensk film", och som används för att man inte har något val eftersom tid och bättre teknik är en lyx man sällan har råd med i det längre formatet. dessutom har jag svårt för tanken på att använda icke-skådespelare i bärande roller. men här funkar det ändå fanimej (vad gäller människorna i de ledande rollerna så är det på bristningsgränsen). musiksättningen och klippningen vinner över den folkhögskole-aktiga fotoestetiken, och det existentiella drivet är imponerande. tacksamt nog uppnår den aldrig samma effekt på mig som "FJORTON SUGER" hade. det är den enda film där jag någonsin gått ur en biosalong under pågående visning. sjutton minuter orkade jag.

det ska bli oerhört spännande att se GANSLANDTS nya kortfilm imorgon.