filmen lever sitt eget liv

det råder febril aktivitet vad gäller "STRÅ" just nu. i förra veckan höll jag flera möten i STOCKHOLM rörande projektet och imorgon håller jag två olika presentationer av filmen för våra samproducent-finansiärer; under den gångna veckan har ett antal nära vänner och arbetsbekanter fått ta del av grovklippningen och kommit med vägledande kommentarer; som av en slump, eller rent av ödets nyck, så har jag kommit i kontakt med en spännande grafiker som har påbörjat arbetet med layouten av postern och DVD-omslaget; min ljudtekniker ska påbörja ljuddesignen nu i dagarna och igårkväll nåddes jag av de första arbetsproverna till musiken och jag har även påbörjat lite samtal om post-produktionen. dessutom finns ett par filmfestivaler redan med i den yttre sfären.

nu har tiden anlänt då filmen rent av har börjat leva sitt eget liv; jag kan allt mer släppa taget om den och sätta tillit till att begåvade människor runtomkring mig bidrar med sina kunskaper och sin passion för att höja filmen till det som jag alltid trott att den kan bli. som filmens regissör och producent är jag ingenting utan de som vet mer om det som de vet mer om, än vad jag gör.

den tredje fasen

resan upp till STOCKHOLM på ett behagligt tomt X2000-tåg är den första lediga och lugna stund jag har haft på flera månader. ett tillfälle till andhämtning och reflektion. kontrasten mellan den yttre hasten av förbipasserande gårdar och granar som agerar stumma vittnen för vår färd, och det av mitt inre lugn är påfallande. jag känner att jag börjar röra mig in i den fas som jag så länge försökt greppa, men inte riktigt nått. det blir allt tydligare för mig att jag är på väg in i någonting nytt, någonting spännande. saker börjar bli roliga igen. från att ha spenderat stora delar av de senaste åren åt att greppa fast i tankar om vad som kunde ha varit, till att desperat jäkta efter en framtid som jag så desperat försökt kontrollera och forma efter mina egna behov, börjar jag nu så sakteliga lämna både det dåtida och det framtida bakom mig. istället anländer jag allt mer och mer i nuet. genom att släppa mina fåfänga försök till kontroll och definition av mitt jag, märker jag att jag i själva verket kan uppnå större resultat. ju mindre jag vill ha någonting, desto mer vill något ha mig. ju mindre jag oroar mig, desto mer roas jag. och ju mer jag öppnar upp mig inför mig själv och andra, desto mindre instängd och villkorad känner jag mig.

jag har arbetar alldeles för mycket den senaste tiden, och tagit på mig alldeles för mycket. men cykeln närmar sig nu sitt slut, och de projekt som är värda att fortsätta kommer också att göra det. med eller utan mig. jag börjar nå en balans och en grundförutsättning som gör att min inre splittring blir mindre och mindre. jag har fortfarande en viss väg att gå innan jag kan känna mig bekväm, och frågan är om det i sig är så önskvärt, men jag är nog närmre än vad jag någonsin tidigare varit.

arbetet med "STRÅ" har fyllt med med ny energi, vilket var välbehövligt. det har påmint mig om att jag, trots att jag allt som ofta inte tror på det, faktiskt verkar i ett sammanhang. de senaste årens hårda slit börjar löna sig - inte nödvändigtvis i yttre faktorer, men i inre. det yttre följer tätt därpå.

osannolikt

nu är grovredigeringen av "STRÅ" äntligen färdig. jag vet att det har varit ett antal lyckade redigeringssessioner de senaste dagarna, eftersom min kropp är tung och mina ögon är raspade. det är tveksamt om FILMCENTRUM SYD någonsin har haft en redigerare som redigerat mellan 06.30 och 10.45 på en söndagsmorgon. .//. ikväll hålls det testvisning för ett antal speciellt inbjudna gäster. mer om deras reaktioner senare ikväll.

update: visningen ställdes tyvärr in på grund av oförutsedda händelser.

klipp-problem

jag har för mycket bra material.

scen 1 och 2 klara

trots mina egna farhågor lyckades jag bli klar med klippningen av de två första scenerna tidigare ikväll. det såg väldigt kärvt ut där för ett ögonblick. när klippen haglar och möjligheterna frodas är det lätt att förirra bort sig från kärnan, från sin ursprungliga avsikt. det blir allt svårare att formulera sig ju mer material man har tillhands. därför måste macheten fram och pixlarna slaktas; kant för kant; bild för bild. rörelse blir till stillhet. frånvaro blir till närvaro.

imorgon kväll inleds klippningen av den avslutande scenen. den provokativa.

first glance

ikväll hände det så, äntligen. jag har kommit till att börja redigeringen av "STRÅ". aftonen spenderades med att logga materialet och göra en snabb genomtittning. det är alltid lika pirrigt att ta sig en titt på materialet efter att ha varit ifrån det en tid sedan inspelningen. "är det verkligen så bra som jag minns det?" "kan det ha varit som så att inspelningsadrenalinet påverkade min verklighetsuppfattning?" "inbillade jag mig att där fanns djup?" "missade jag någonting grundläggande?" titten ikväll var alltför snabb och ytlig för att på allvar kunna besvara de, och många andra, frågor. men nog stärktes min tro att det här har en möjlighet att bli riktigt, riktigt bra...

under hela tisdagen kommer jag att sitta och försöka pussla ihop de tre nya scenerna, samt halva onsdag, torsdag och fredag. vi har förhoppningsvis en grovklippning klar på fredag kväll.

på söndag hålls det en liten feedback-visning för speciellt inbjudna personer.