eminenta filmvetaren VIKTOR SILVFVERHJELM HULTQVIST har en relativt ny blogg. denna, vid namn METAMEDIUM, kan, och bör, läsas här.

produktionsanekdot

tidigare idag. crew call 08:00. jag anländer 07:59. AD:n är redan där. regissören anländer 08:17, och DoP:n tre minuter tidigare. första skådespelaren kommer inte förrän 08:23, och den andra dyker inte ens upp på uppsamlingsplatsen utan kommer till inspelningsplatsen 25 minuter senare. jag själv, som ska vara aktör i en av scenerna, står inte framför kameran förrän 09:54. det är utomhusinspelning och en sedvanlig senvintermorgon i molniga PRAHA. vad kan man då mena är av vikt i detta sammanhang? kanske att INTE KALLA MÄNNISKOR TILL INSPELNINGSPLATS SOM INTE BEHÖVS FÖRRÄN MINST EN OCH EN HALV TIMME SENARE. kanske.

dagens produktionstips

ha alltid en bok med dig och nära tillhands. filminspelning är konsten att uthärda väntan. just nu läser jag CHARLIE CHAPLINs (fantastiska) självbiografi. den hade varit fantastisk att ha till hands vid ovanstående situation...

saturday - all play

det har varit lika mkt arbete som lika litet skrivet har pa bloggen den senaste tiden. de senaste dagarna har spenderats at forsta utkastet av det som ar tankt som min avslutningsfilm har i PRAG - men vars skrivarprocess har overraskat mig i all sin enkelhet. karaktarerna har stigit in i min narhet och satt sig ner och borjat beratta saker for mig, bade om det ena och det andra, och utan nagon som helst betanklighet over min bekvamlighet. det har varit ett par anstrangande dagar, som nu kulminerar i min forsta arbetsfria dag pa valdigt, valdigt lange. for det ar jag vard.

filmartiklar

det finns ett par intressanta, aktuella filmrelaterade artiklar att läsa för den intresserade. i söndags publicerade DAGENS NYHETER en intervju med DAME JUDI DENCH, som berör hennes nya film "NOTES ON A SCANDAL" generellt, men skådespelarkonsten specifikt. mycket matnyttigt.

AIN´T IT COOL NEWS (denna ständiga källa till briljans) har en intervju med skådespelarna VIRGINIA MADSEN och virtuosen BILLY BOB THORNTON angående deras kommande film "ASTRONAUT FARMER" (se den fantastiska trailern). THORNTON säger bl.a, om POLISH-bröderna som regisserat filmen, och som kanske är applicerbart för varje independant-filmskapare:

"...like, on your third or fourth movie, that people start to think, now maybe I should make one that people will go see."

dessutom skrev JAN LUMHOLDT en bitsk och mkt underhållande betraktelse från & ang. filmfestivalen i BERLIN, i SVENSKA DAGBLADET.

konservationsfasen

ibland kan det bästa viset att komma vidare med ett manus eller projekt som gått i stå, helt enkelt vara att börja pyssla med något annat för ett tag. att tänka nytt om något helt nytt. att släppa taget och hänge sig åt andra passioner. att vara otrogen med den första partens goda minne.
långfilmsmanuset ligger nu tryggt och vilar i bakhuvudet under den närmaste tiden, medan manuset till min s.k. 'Diploma Film', min examensfilm här i Prag, med inspelning senare i vår, kommer få företräde den här veckan och den kommande. en längre kortfilm vars tematik kretsar kring förlåtelse. efter all experimentering med filmerna i IMPROVISATIONSTRILOGIEN och med den experimentella dramaturgin i långfilmsmanuset, så är det överraskande skönt att få berätta en konventionell historia från början till slut.

man träder kanske in i sin konservationsfas nu, måhanda?

puppetmaster

every scene is like a minefield. the characters are slowly sweeping it for clues as to who put the malicious devices under the edge of the openly reasonable, while the Puppetmaster, battered and rusty as he is, observes from afar in the bunker of his mind. but the metaphysics of this particular minefield reminds us of the foulness of dramaturgy; there can be no backtracking of steps. every move forward and every push to the side constitutes a new pattern of disaster and maimed patches of ones soul.

the Puppetmaster can use his strings both to control, and to strangle himself.

ain't that the truth

"... so I don't think this film liked me very much."

språkförbistring på PCFE Film School här i Prag. med 15+ olika nationaliteter, kan engelskan ibland ta sig smått genialiska uttryck...

great...

just great...

7 februari 2007
MED SORG MEDDELAR FOLKETS BIO

KORT & GRATIS GÅR I GRAVEN

Efter nio år, 3330 föreställningar och 190 filmer tvingas Folkets Bio nu
lägga ned den unika satsningen med kortfilmsvisningar på bio.
Under rubriken Kort och Gratis har Folkets Bio sedan 1998 visat ny svensk
kortfilm på bio 365 dagar om året. Kortfilm visas också på biografer runtom i landet och intresset ökar.
Carl-Johan De Geer, Ann-Sofi Sidén, Kristina Humle, Lukas Moodysson, Lisa Ohlin, Staffan Lamm, Maria von Heland, Jonas Åkerlund, Lisa Munthe, Sara Kadefors, Jonas Odell Maja Lindström, Jockum Nordström, Stefan Jarl är några av de vars kortfilmer nått publiken genom Kort & Gratis.
Debutanter som prövar sina första alster mot publiken och gamla rävar som fortfarande uppskattar kortfilmsformatet.
Det var genom stöd från Stockholm Kulturhuvudstad 98 som kortfilmsverksamheten kom igång. Men sedan dess har finansieringsfrågan varit mer eller mindre olöst. Många års envisa ansträngningar att få till stånd ett kulturstöd för kortfilmsvisningar har inte mötts av något som helst gehör.
Idag produceras det mer svensk kortfilm än någonsin. På kortfilmsproduktion satsas det årligen ca 25-30 miljoner, både med pengar från Filminstitutet och från regionala filmfonder. Men någon satsning i nästa led, distribution och visning, existerar inte.
Svensk kortfilm är också internationellt uppmärksammad på filmfestivaler världen över. Vi har en kortfilmskonsulent och kortfilmen har en egen Guldbagge.

Visningstillfällena däremot är begränsade till enstaka festival- och TV-visningar. Enligt 2006 års filmavtal ska man verka för förnyelse och utveckling av distribution och visning i hela landet, verka för att svensk film ska spegla hela landet, verka för att svensk film ska nå en större publik i alla visningsformer samt verka för att antalet biobesök ska öka.

I väntan på att kortfilmen ska få det kulturstöd som är nödvändig för att den ska kunna visas meddelar Folkets Bio härmed att Kort & Gratis går i graven.

midnattsblues

nu orkar jag inte mer. har skrivit tre dagar i sträck. är emotionellt utpumpad. deadline torsdag morgon. inlämning vid midnatt om 48h. det finns ingen som håller en laddad pistol mot mitt huvud. det är just det som irriterar mig. varför har vi inte inbördeskrig i detta mitt avlägsna hemland? tjeckisk roulette, någon?

77 anledningar att inte hålla käft

när jag bläddrar från sida till sida i mitt halvfärdiga filmmanuskript för långfilm (1st draft, akt 1 och akt 2, del 1 är nu helt färdiga, återstår akt 2, del 2 och akt 3, som är vardera 35% färdigförfattade), två sidor i taget i Adobe, så är det inte annat möjligt än att jag blir lite häpen över själva faktumet - har lilla jag verkligen skrivit allt det där? kommer all den där texten ur lilla mig? med vilken rätt greppar jag tangenterna och tvingar dem att skriva vad jag än önskar? av vilken anledning anser jag min röst vara sprungen ur den allsmäktiges ersättningskör? hur kommer det sig att jag begåvats med denna möjlighet som jag nu besitter; att stöpa orden och meningarna och deras underliggande och bakomliggande och överliggande och förbi-liggande syften? det är då jag ser dessa 77 författade sidor, början till något annat, som jag inser att lilla jag är en liten myt i sig. det finns inget litet jag. och så länge dessa 77 sidor överlever ransoneringar och digitala konverteringar, så kommer det heller aldrig att vara så.

individual schedule

MONDAY
9.30-11.15.
Cinematography Theory Group A

11.30-13.15.
Advanced dramaturgy Group A

15.30-17.15.
Directing theory

TUESDAY
No classes

WEDNESDAY
9.30-11.15.
Advanced editing for film and documentary

THURSDAY
9.30-11.15.
Advanced directing Group A

11.30-13.15.
Editing music video & commercials Group B

13.30-16.30.
Workshop B - Directing Unit B

FRIDAY
Advanced cinematography Group A
9.30-11.15.

11.30-13.15.
Protools Group B

Practical editing
13.30-17.15.

tunnelseende

efter två års klinkande på berättelsen, varav de senaste tre månaderna har utgjort tyngdpunkten, anländer insikten med något skamset välbehag - det är inte på protagonistens resa som fokuset bör ligga, utan på varför resan överhuvudtaget är viktig för protagonisten. jag förtjänar inte den gåva jag blivit given och missbrukar med jämna mellanrum.

notering #4

det introspektiva trummar på det auditativa. det auditativa undangömmer det givna. jag vet inte riktigt vad det ska betyda, men jag vet att jag vill att det ska betyda något.

notering #3

perspektiv föder retrospektiv.

notering #2

det förekommer även lounge och jazzfunk.

notering #1

starka berättelser bottnar i kontrasternas grymhet. men vad om kontrasten i tillkomsten av samme berättelse - i mötet mellan det manustekniskt kalkylerade och författandets intuitiva ingivelser?

globe-tankar

skrivarsession på GLOBE, PRAGs undangömda javahål för dess internationella residenter. ovanvåningen ger full översikt över nedanvåningen, förutom de som sitter precis nedanför balkongen. där under sitter de och konspirerar trivialiteter och sippar på dagens soppa (minestrone eller pumpa). de röda väggarna gömmer sig bakom de medvetet smaklösa målningarna; det yttre sorlet hämmar det inre och erbjuder fristad från virrvarret och irrandet som föranlöper storhet. musiken (electronica, techno punk & mechanical jazz) från den angränsande bokhandeln (enda uttalade internationella bokhandeln i staden, blygsam till sin storlek och utbud, men gränslös i sin existens) fyller hörnen och studsar medvetet mellan sinne & minne.

min producent når mig med ett SMS och kommenterar mitt val av yrke till en problematiserad karaktär med att han litar på mig. sakta men säkert nöter vi ner varandra; kantigheterna försvinner och vi accepterar varandras arbetssätt.

mot helheten

har påbörjat den långa resan mot det första hela utkastet av långfilmen. trådar löper samman och virrar in sig i varandra. retorik understödjer tematik; dialog tystas ner och formas om; visa mer, visa mindre; förtydliga, fördunkla; öppet slut men en avslutad berättelse. tusen faktorer och endast en gestaltning.

kvp om väsenpumpen

recension i dagens KVÄLLSPOSTEN, på kultursidorna, av ANDERS E. LARSSON. man vågar sig återge artikeln i sin helhet eftersom Kvällsposten Kultur inte publicerar sina texter i digital form.

Nyss bortgångne Robert Altman gjorde det i "Spelaren" (1992), satiren om filmfabriken i Hollywood - som ironiskt nog drog in en hel bunt pengar till just Hollywoodindustrin. Landskronafilmaren och Kvällsposten-skribenten Csaba Bene Perlenberg gör det i än större utsträckning i långa kortfilmen Väsenpumpen (världspremiär på filmfestivalen i Göteborg).

Altman inleder med en enda obruten tagning på sex minuter, Perlenbergs film består av ett enda klipp på 60 minuter.
Väsenpumpen är befriande egensinnig - här är det någon som har bestämt sig för att experimentera och köra på sin idé fullt ut, och åtminstone 45 av de 60 minuterna är riktigt vassa.
Metoden som Perlenberg, och de utmärkt lyhörda skådespelarna Anders Granström och Lars-Erik Berenett använt sig av, blandar en förutbestämd dramatisk stomme med improviserad utfyllnad. Fler svenska filmare borde våga välja nya stigar.

english translation:

Recently departed Robert Altman did it in "The Player" (1992), the satire about the filmfactory in Hollywood - which, ironically, made a whole lot of money for the Hollywood industry.
The Landskrona-filmmaker and Evening Post-scribe Csaba Bene Perlenberg does it in a larger fashion in the new short feature film The Walk (world premiere at the filmfestival in Gothenburg).
Altman opens with a 6 minute uninterrupted take, Perlenbergs film consists of a single shot lasting 60 minutes.
The Walk is relievingly of it´s own mind - here, someone has decided to experiment and to go for his own idea full on, and atleast 45 of the 60 minutes are truly sharp.
The method Perlenberg, and the excellent actors Anders Granström and Lars-Erik Berenett uses, mixes a predestined dramatic frame with an improvised filling. More Swedish filmmakers should dare to tread new paths.

Review published on Thursday, February 1st 2007, in The Evening Post (Kvällsposten). All rights reserved by Anders E. Larsson (writer) and Kvällsposten/Expressen AB.